20180301.
Mallorca. Jag har flyttat till Mallorca, alcudia. Med en av de finaste människorna som någonsin gått i ett par skor. Anders. Min Anders. Ett av de bästa ting jag haft i mitt liv. Trodde först inte de var möjligt, men plötsligt så blev det så. Att vara med honom gör mig glad. Nära till skratt alltid. Vi har köpt en bar, min Anders o jag. Fantastiskt. Men de finns svärisar, de skojar man inte bort. De är fantastiska på alla sätt, MEN jag behöver min egentid som jag är van vid. Det går tydligen inte. Hon blir sårad o ledsen för hon känner sig inte välkommen. Jag vill bara vara själv. Hur fan löser man det?! Jag vet inte. Ingen annan heller förmodar jag. Respekt. I hennes vokabulär en mening, i min en annan. Jag är trött. Jag saknar de mina. Farmor finns inte mer. Farfar är min hjälte! Även mina föräldrar. Tack för att ni finns o orkar lyssna på mig. O faster, min faster den bästa som finns. Hon förstår mig, hon ger mig råd. Tacka gudarna för henne! Min bästa vän. Hur kommer jag klara mig utan henne en dag? Det får tiden utvisa. Nu sitter jag på stranden o njuter av en öl, i min ensamhet. DET är fantastiskt. Egentid. Jag. Bara jag. Att skriva av mig. På mitt sätt få uttrycka mig. Det är livet på en pinne. Ingen behöver veta, men jag vet. Det räcker. Jag. Glöm aldrig det. Jag. Har varit hemifrån 4h nu snart. Fantastiskt. Min tid. Leva. Jag vill leva. Det gör jag med min Anders. Ibland. Han måste bara säga ifrån mer. Annars är han perfekt. Min Anders. Vi avslutar så. Tack.
